Varför kan man fråga sig, en miljon gånger, man får ändå ingen förklaring

Ännu en fin människa har lämnat denna jord, på tok för ung

Sägs att allt som sker har en mening, men såna här stunder kan man starkt ifrågasätta meningen    

Hoppas du funnit det du sökte, hoppas tomrummet i ditt hjärta är borta nu, hoppas ni sitter där uppe, ser ner på oss, skickar energi till det bättre....Usch...Vila i frid min enebacken vän <3

Som vanligt efter en redovisning kommer jag hem med huvudet fullt,

men ryggsäcken på något sätt lite lättare                            

Vuxna barn, tror man hade kunnat dra i detta länge, månaders arbeten, timtals skrivande, det är ju som barn vi formades, rätt eller fel, halvt eller helt...

Det är där grunden för vilka vi är byggdes, grunden på vilken vi sen byggt vidare...Min grund var inte jämn, mycket spackel och murbruk så tycktes den fungera, men glömde tätskiktet och grunden raserades.  

På något sätt ser jag mig själv som en ödmjuk omtänksam person, men jag tänker på det här med vinster och förluster, om jag lämnar ifrån mig rollen som jag alltid tagit på mig, den enda rollen jag känner mig trygg i, då skulle jag inte längre vara jag, och vem skulle jag vara då?..

Om min vinst är och har varit bekräftelser, då har det egentligen inte varit ödmjukhet, utan ego?..

Kanske klurigt och förstå vad jag menar, men ja, jag tänker så...

Lämnar dessa tankar lite vid sidan av, väldigt medveten om att det finns mer att jobba på.

Snart dax och hämta hem kidzen från deras respektive platser, skola, förskola och dagis,

Bella är väldigt noggrann med att hon går på dagis, förskola kommer sen när hon är lång som Emilio :P

Barnen är väldigt jobbiga just nu, faktiskt så jag har lust att emellanåt kräkas på dom... :/

Dom har fått varsin period samtidigt, tacksamt, Kanske är det så att jag har lite för lite ork och lust också just nu, medveten om det stannar jag upp och andas emellanåt, pausar mig själv, tillåter mig att bara se på dom, och känna, för dom älskar mig, oavsett hur arga dom än är, oavsett hur orättvis dom än tycker jag är ibland, tror dom på något sätt vet, att mina gränser sätts av kärlek, inte som straff.

      Tänker lite mycket idag, måste sortera, andas, pausa en liten stund innan eftermiddagen sätter igång i full fart.  

Ha en underbar dag till er.

Ingen riktig anledning egentligen, men en tung dag.

Väljer att låsa upp, för jag känner, att vissa som behöver läsa, kanske inte orkar be om lösen, nu har jag mest chansat men ändå...

Du, läser du så vet du vem du är, för andra oväsentligt.

Känns i mitt hjärta detta, för det var inte så här jag väntade mig att det skulle bli

Samtidigt har jag hela tiden befarat...att detta kunde ske

Märkligt hur man vet ibland, och ändå inte orkar ta det till sig

Men hoppas du förstår, att när jag valt att kalla någon en nära vän, som du är

Så försvinner jag inte för att omständigheterna kring våran vänskap ändras, 

Jag finns här kanske i annan form, men jag finns

Och jag hoppas, så klart, att du ska hitta tillbaks,

kanske inte på detta sättet, men på något sätt

För du, är viktig, för mig, för fler än jag, borde vara viktig för dig med :/

Ja en tung dag, mina tankar är inte riktigt med...

Hemma, ja hemma har jag gjort "tomte" gröt idag, med saftsås, gott, men inte bra ju för min vikt, jadajada, vet men orkar inte...inte idag...

Jag är tacksam, i alla uppgifter jag får till mig ser jag, på mig själv och dom i min närhet, och förstår på ett helt nytt sätt, varför vi är dom vi är, och framför allt, lär jag mig se, vart jag alltid hamnat snett.

Dagens mening:

Jag kan vara en bra människa som gör dåliga saker...Man kan vara emot mina handlingar utan att vara emot mig som människa...

Att förstå den, och känna den, det är målet.

Helgen har känts lång, inte ens hunnit skriva, 

i fredags var jag i stan med 3 kidz och lillasyrran, 

letade byxor, vilket faktiskt inte är roligt när man gått upp, som jag gjort, 4 jävla kilon :/

Hur som haver hittade jag ett par svarta jeans leggings, typ stretch byxor, najs.

Illari åkte med Becky hem till mormor, jag åkte vidare med dom små till jägerso.

Införskaffade presentkort på Jack ´n Jones till Sami, hittade en top på hm, lite klämmor.

Åkte vidare hem till farmor, Ewa skulle åka hem till Polen igen så vi var där för lite hejdå, åkte hem vid 18,

dom små somnade tidigt, 

Danne kom hem efter att ha lämnat henne i Ystad vid 21, med sig hade han Peter och vi spelade kort till ganska sent.

Sov dåligt.

Lördagen startade vi lite lugnt, åkte till mamma vid 13 och lämnade dom små,

handlade lite mat på Willys med brorsan Dennis, 

hem och lastade av, kollade lite ufc, färgade håret, fixade till oss, och tog bussen mot festen som Maya hade för sin man på hans 35-års dag :)

Blev en lyckad kväll, trevliga människor, hög volym, dans och god mat.

Kom på hur mycket jag saknat att vara ute, bland människor som vi känner och som är enkla att umgås med.

Mayas bror var där, har inte sett honom på mycket länge...Gud vad lik han har blivit Hassan :/

Nästan obehagligt att se honom, samtidigt som det värmer hjärtat.

Vi åkte hem vid tolv, jag och bibo, bussbyten och wordfued :P

Såg lite ufc innan vi la oss, satte inga alarm på telefonerna :)

Vaknade 11 idag, inte planerat, åkte till Ikea och köpte dom lovade hyllorna till mamma och vidare för att hämta barnen.

Nu är vi hemma, känner mig otroligt seg,  vi fixar fram en film och tar det lugnt med barnen, idag startar min diet, 

kyckling och sallad, absolut inget sött, nu får det räcka med detta.

Sista veckan i grupp denna veckan, sökt lite jobb, gör allt i lugn takt, rusar inte in i något jag inte orkar ta mig ur.

Ha en mysig söndag allihopa, det tänker jag.

Dagens ord...   Hassan :/

Varit en lång dag, fått uträttat en del ändå, jag har ju bakat, blev saffransbullar med vanilj, gott :D

Mannen lagade mat, blev en god soppa med potatis och broccoli och ost :)

Vi är ett bra team, smög mig in för att bada i lugn och ro efter vårt filmmys med kidzen.

Har haft ett tryck hela dagen över vänster sida vid bröstet, gör ont liksom, som om något sitter där :/

Hoppas på ett konstigt sätt att det "bara" är ångest, 

trots att jag nu varit så glad att medicinerna kanske börjar ge effekt.

Well, imorgon ska jag ut i stan tänker jag, skulle behöva ett par tights till min lite större rumpa, eller möjligtvis en lite bättre tunika att dölja den i :P

Stora tjejen stannar imorgon med, hennes halsont är inte riktigt bra än och hon somnade för bara en liten stund sen :/

Helgen, kommer bli bra, om bara trycket försvinner.

<3 

idag fick jag sovmorgon till 10.30

Har nog inte sovit så länge på ja...minst månader...Gick ifs och la oss sent igår, Peter var här och vi spelade kort till 00 nästan, men det var kul.

Dom små sov hos farmor ju, och Illari vaknade bara en gång vid 03, fick alvedon och somnade om.

När jag vaknade idag satt hon fint i köket med min laptop, ritade och spelade spel :)

Varit feberfri sen inatt, dock är hon trött och ont i halsen ännu.

I övrigt, ja, trist detta, jag "läckte" om en blogg i familjen, som straff ändrades det lösen då, riktat mot mig japps ingen tvekan om det, och jag satte nu lösen på min, för jag tycker om man inte kan stå för vad man tycker och tänker om mig, rakt ut, så behöver man heller inte bry sig om att läsa vad som försigår i mitt huvud. Punkt.

Och det hör till att det jag läckte om, var till partnern i fråga, vilket jag inte tog som en hemlighet, eller borde inte varit en sådan.

Ja, sortera, sortera vem som tar mycket energier från mig och inte ger mig några alls tillbaks, och vilka som faktiskt tar och ger tillbaks, det är mitt mål, jag ser ganska tydligt skillnaden, men orkar inte, ännu, göra något åt det.

Jag kan liksom banka huvudet i väggen timmar för att försöka få somliga att förstå, för att få dom att hjälpa sig själva, men det enda resultatet blir ett upprepande av misstag stunden senare för dom, och en jävla huvudvärk för mig.

Alltså, jag ska sluta hjälpa folk i min omgivning som inte vill bli hjälpta, somliga människor vill inte växa, vill inte lära sig.

Men det här med att stå vid sidan av...och se hur somliga drar ner varandra...är inte min starka sida.

För övrigt har jag en Bella, som sen vi kom från dagis, gått omkring och gråtit högt och kallat på pappa, eftersom hon inte hittar någon napp, och antagligen är den sista nappen kvarglömd hos farmor :/

Inte jättekul att höra henne faktiskt, ganska trött på detta trotsiga "tycksyndommig" syndromet som härjar här i henne ...

Blää, nää hoppas ingen mer blir sjuk nu, hoppas helgen blir lika bra som jag planerat.

Just nu vill jag egentligen bara packa och dra, ensam för ett tag.

Ladda energier inifrån mig själv, som bara jag ska förbruka.

Hämtade en liten stor tjej igår från fritids, hon mötte mig med tårar i ögonen och sa att hon inte mådde bra...   Vi hämtade hem dom små och prinsessan la sig rakt ner i bäddsoffan och somnade, vaknade till emellanåt under kvällen, drack te, tog alvedon, åt inget alls :/  Hon sov hela natten men gnällde emellanåt, stackars tjej, så skör.Idag är hon hemma med mig, stannade ensam medans jag sprang med barnen till dagis, med dom hemma hade hon inte kunnat få någon ro..

Nu har hon suttit i köket med min laptop, sjungit högt, kärlekslåtar, high school musical, Ulrik Munther, Melissa Horn :)

Jag är lyckligt lottad, 3 underbara barn, en man som är bra för mig, visst kan vi tjafsa och skicka varandra mordblickar, men vi går aldrig och lägger oss som ovänner, inte heller går det någon längre stund utan att en av oss ber om ursäkt för onödigheterna.

Han är det bästa som kunde hända mig och Illari för drygt 6 år sen, faktiskt.

Nu ska jag mysa med en väldigt varm prinsessa <3

Jag har lärt mig, massor om mig själv dom senaste dagarna, även lärt mig massor om andra i min närhet.

Idag försvann en tyngd från mitt bröst, jag har varit så arg dom senaste dagarna, så arg att jag knappt inte orkat sitta still, varit så rastlös och irriterad, men idag, fick jag så enkla besked att allt kändes så lätt.

Jag ska gå vidare, har så mycket framför mig, jag har hela tiden tänkt att allt är för sent, men det är klart det inte är, jag är bara 30 år, nyss lärt känna mig själv, håller precis på att få verktygen att bryta mig ut ut cirkeln som jag vandrat i i alltför många år.

Idag kände jag en sån lättnad, det kändes okej att vara jag, och det har jag saknat.

Från en sak till en annan.

En tanke,  för att en relation ska fungera, vilken sorts relation som helst, måste det finnas ärlighet, med mig kör man raka rör, man kan säga typ vad som helst om mig, till mig, kanske jag blir arg ja, kanske jag blir ledsen, men, sanningen hjälper oss iallafall.

Gå inte bakom ryggen, smussla, tyck synd om dig själv, gör dig till ett offer, i den rollen kan du inte växa.

Och att växa, borde vara allas mål i livet.

Vi alla kan bli bättre, starkare och framför allt, öka våran självkännedom, och när den ökar, tror jag självkänslan ökar.

Idag är jag bra, nästintill bäst, för mig kan ingen trampa på.

Dagens ord, sinnerso