ser mönstrena, spåren är djupa, vägen alltför bekant

går här i min cirkel, glömmer bort mig själv, jaget suddas ut och jag är inte jag

jag tar på mig skorna, dom som är förstora, kastar på mig hatten, som inte är min, snörar åt förklädet, som är lånat

sätt mig mitt i cirkeln, och jag skulle nog förlora mitt förstånd

lämnar jag bort allt det som inte är mitt, allt som inte faller utan mig, då faller nog jag

jag har tvättat 8 maskiner tvätt sen klockan 19.40, hängt, torktumlat, hängt mer, hängt hemma, tvättat barnens jackor, jagat för att få dom torra, luktat på kläder,fattas inte sköljmedel, jag...ja, jag gör det jag gör, för att just nu suger det att vara jag, för jag, är bara ett ord, ett skal, ett ord utan innebörd

den jag vill vara, den som är jag inuti, är någonstans långt borta, i en stuga, på en terass, med en kaffekopp i handen och en bra bok i andra

lite musik i bakgrunden, med ytterkläder på, småkyligt men underbart

jag är alltså...inte alls var jag kroppsligen befinner mig :/