önskar jag kunde rätta till saker som jag inte gjort fel

önskar jag kunde hjälpa dig finna svar som du behöver

för så här borde det inte få lov att vara

för att få lov att bli hela måste vi få svar

för att orka stänga kapitel och skapa nya friska måste man få avslut

ryggsäckarna kan inte alltid släpas omkring halvöppna, övertunga

vi alla fattas delar, vi alla bär på minnesbilder, fragment av det förflutna, men vi andra har en pusselbit mer

vi vet vart vi kommer ifrån, vi kan se likheter och skillnader

vi kan fråga oss fram om sjukdomshistorik, förstå mönster

du fattas den delen

och den behövs, även om man kanske kan välja att gå vidare utan den

så vill man veta att den finns

jag minns som liten, jag brukade ha alla möjliga föreställningar om min pappa

du hade dina

när jag äntligen fick träffa min var han ju inte som jag föreställt mig kanske, men han var ju min pappa

jag kunde se vart jag fått mitt lockiga hår ifrån, jag kunde se vart jag fått mina bruna ögon och min sommar mörka hy ifrån

jag fortsätter hjälpa dig luska mer, för någon, någonstans, måste ju ha mer svar

jag vet att du säger att det är okej, men okej är det inte,

en vacker dag kommer vi känna oss tillfreds med det förflutna

kanske kommer det alltid fattas delar, men sakta men säkert kan vi stänga dörrar

lämna av oss ryggsäckarna

men jag hoppas att vi kan stänga dörrarna för att vi känner att vi vet vad vi behöver veta

och inte för att svaren inte finns att finna...

åt våra barn bygger vi nya livspussel

kompletta med ramar och allt