Jobbade ensam idag. Kryper i kroppen.
Ser mig över axeln en miljon gånger.
Hjärtklappningarna gör det jobbigt.
Gör det jag måste. Försöker slappna av. Men jag skyndar.
Stress inuti.
Nåväl. Blir en helg i familjens tecken.
Tacksam. Jag saknar mycket men det jag faktiskt har är fantastiskt.
Från att ha varit trasig hela livet har vi hela barn.
Barn från dysfunktionella familjer gissar sig till vad som är bra. Rätt.
Jag har gissat ganska bra. Kopierat lite här o var från familjer som jag på något sätt kom i kontakt med. Hem som jag ville vara en del av.
Detta 2017 kanske blir vårt år. Lite enklare än 2016.
Hoppas bara att jag ska få må lite bättre snart.
Tungt detta ju.

Glad fortsättning alla.
Önskar er allt ni behöver i detta 2017 ?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har alltid vetat att man inte kan se utanpå Hur det känns inuti Jag har alltid vetat att man behöver alla pusselbitar för att bli hel Jag har alltid vetat att man ibland måste räcka ut sin hand och be om hjälp Allt detta har jag alltid veta...

Tredje dagen som jag jobbar endast 4 timmar. När jag kommer hem är jag fullkomligt slut... Väntat 2 långa veckor på att få komma tillbaks till psykologen. Jag sov ifrån tiden idag :( Irriterad över tröttheten. Irriterad över att inte känna mig som ...

  genom livet har jag varit en resande, i många bemärkelser väskan jag släpat med mig har blivit tyngre och tyngre mycket i den har jag aldrig orkat trassla upp vissa saker har jag släpat ur den för att börja reda ut nystan med tryckt tillb...

ett steg fram och sen vad som känns som femtio steg tillbaks...   sjukskriven, låter kanske skönt, men det finns en anledning till att jag är det, anledningen dränerar mig... byten av mediciner, trötthet, yrsel, går omkring och känner mig ful...

Jag kan denna dansen. Jag har dansat den genom halva livet. Dom senaste åren väl medveten om alla förvarningar. Ändå. Rusar jag rakt in. Det sägs att ärlighet varar längst. Och ja. Det tror jag. Jag mår f*cked för tillfället. 2 månaders inställn...