skulle prata idag på skype med mina barn som är i Polen, mina små knoddar.

Emilio satt där på stolen, glad och log först, när vi började prata fick han tårar i ögonen, böjde på huvudet, vände sig bort och snyftade fram....- jag vill inte va i Polen

Åhh min pojke, det gjorde så ont....Fast jag vet att han har det bra, dom, han har roligt, är glad hela dagarna förutom om han ser eller hör oss :/

10 dagar till sen är dom hemma, som allra mest.

Finns inget starkare än kärleken till mina fina <3

Ämnesbyte så inte tårarna rinner...Jubbet, trivs så bra, idag var en lång dag, drygt när man inte ser resultat snabbt, men somliga saker tar tid, ömmar lite varstans, men fy så skönt det är.

Danne hämtade mig efter jobb, men kläder till mig i en väska, vi käkade gott hemma hos Asia, sen åkte mannen min, dottern och jag ut och fiskade igen, kom hem för en timme sen drygt, dottern stupade, mannen kastade sig i soffan och jag, landade här, behövdes.

dagens ord...att orka våga följa det som man tror på <3