Börjat praktiken, känns skitbra, härligt att det börjat bra, givetvis kan det vända, men jag lever på detta nuet.

Känns skönt, jag behöver detta, upp tidigt på morgonen, bussturen med bara mig själv, tystnad, musik, skriva lite i min bok, läsa dagens text, sen mannen jag jobbar med, ja, en härlig figur, känns bra.

Kommer hem, trött, men glad, glad att se mina kidz, krama min man, det är så här det ska vara, och det är så här jag mår bäst, tränade igår kväll, min kropp ville egentligen inte, för jag var trött, men, det får mig att må bra, körde bara en timme, skippade avslutningen, inomhus fotboll inte min grej.

Idag vaknade hela familjen sent, Emilio bad att få vara ledig från dagis idag :P

Jag är lite öm i ryggen, fått lite tips på övningar och pass från andra på träningen, ska försöka med dom en liten stund varje dag, och salvan, 

träning idag, sen landar jag i hemmet, måste tvätta lite, plocka, men det blir bra, jag känner mig mindre rastlös än på länge, tacksam för dessa dagar

------------------------------------------

det som inte är mitt, oroar mig ännu, finns i mina tankar hela tiden, ibland blir jag arg, men mest ledsen, 

man kan inte tvinga hjälp på någon som inte är bered på att ta emot den, vill man inte må bätttre, komma längre, lösa saker, så uppnår man inte det även om folk tjatar.

måste finnas en önskan, en önskar är allt som krävs.

------------------------------------------

till alla som hjälpt mig i tankarna, i handlingar, med ord och gester, alla som hjältpe mig att se, se mig själv och mina sätt, tack.

offerkoftan hänger bakom dörren, hoppas inte den kommer fram igen, jag känner mig lättare så här.