Fick ett samtal idag, på jobb, alldeles inför ett möte, att våran fina morfar somnat in imorse...

Tårarna forsade och luften försvann, fina morfar, enda manliga förebilden i mitt liv.

Åhh fina morfar, fina mormor som blev lämnad ensam på alla hjärtans dag :(

Dagen fortsatte, tårarna föll fram och tillbaks, minnen dök upp, fasa över att behöva komma hem och berätta för illari, som senast igår sa att hon vill träffa morfar på sjukhuset ...

Jag satte mig ner brevid henne, i hennes säng, redan innan jag fick fram orden forsade tårarna, och hon bröt ihop i min famn, men mamma...jag hann ju inte träffa honom en sista gång, jag ville ju träffa han...

Åhh vad ont det gör, jävla liv, vara stark och förklara, säga att han behövde få somna nu, han behövde slippa ha ont, 

han vågade släppa nu, han vet att vi kommer ta hand om mormor, hålla henne sällskap, han ser oss och är stolt, jag sa att han valde just denna kärlekensdag, så att vi alltid ska minnas honom med kärlek,

jag lovade att nästa år, på kärlekensdag kommer vi säkert inte gråta floder som idag.

Jag har pratat högt till morfar ikväll, någonstans tror jag att han vet allt jag aldrig sa...

Imorgon ska jag viska det i hans öra, när jag får ta farväl.

Ångrar så mycket...Sista tiden, jag hann inte ta farväl, livet kom ivägen.

Fan...fast du vet morfar, att ni alltid finns inom mig, alltid gjort och kommer alltid göra, tills vi ses igen...

Tack. För allt du var och allt du förblir.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har alltid vetat att man inte kan se utanpå Hur det känns inuti Jag har alltid vetat att man behöver alla pusselbitar för att bli hel Jag har alltid vetat att man ibland måste räcka ut sin hand och be om hjälp Allt detta har jag alltid veta...

Jobbade ensam idag. Kryper i kroppen. Ser mig över axeln en miljon gånger. Hjärtklappningarna gör det jobbigt. Gör det jag måste. Försöker slappna av. Men jag skyndar. Stress inuti. Nåväl. Blir en helg i familjens tecken. Tacksam. Jag saknar my...

Tredje dagen som jag jobbar endast 4 timmar. När jag kommer hem är jag fullkomligt slut... Väntat 2 långa veckor på att få komma tillbaks till psykologen. Jag sov ifrån tiden idag :( Irriterad över tröttheten. Irriterad över att inte känna mig som ...

  genom livet har jag varit en resande, i många bemärkelser väskan jag släpat med mig har blivit tyngre och tyngre mycket i den har jag aldrig orkat trassla upp vissa saker har jag släpat ur den för att börja reda ut nystan med tryckt tillb...

ett steg fram och sen vad som känns som femtio steg tillbaks...   sjukskriven, låter kanske skönt, men det finns en anledning till att jag är det, anledningen dränerar mig... byten av mediciner, trötthet, yrsel, går omkring och känner mig ful...