fikade idag, med sofie och benjamin, egentligen skulle jag bara lämna den dära salvan, men jag tänkte, ähh, jag bjuder på en kaffe i ett försök att lägga ner stridsyxan.

det var trevligt, inte ansträngt som jag trodde, Benjamin är alldeles underbar, och han är så saknad i mitt hjärta...

ett barn blev till, en bror, en kvinna, och ett barn, som inte är skuld till något alls, och en faster, syster och vän, som inte vill vara emellan, jag kan råda och lyssna, jag behöver inte tycka som någon av er, jag behöver inte hålla med eller säga emot, 

men jag kan förstå båda parter, i somliga tankar

men mest förstår jag benjamin, åhh fina benjamin

hur som helst, fikan gjorde min vecka

i min egen familj, har vi lite svackor, men det är inte den första vi går igenom, och det kommer vända, för efter regnet...vet vi, att solen kommer.

kalas för lella på lördag, lugnt och stillsamt, för jag orkar inte med ståhej, men hon blir lycklig iallafall, för det viktigaste för våra barn, är ju att vi är tillsammans, och att familjen samlas.

<3

fina jobbiga barn har vi, denna veckan har känts dryg, men underbara är dom på sina egna sätt.

livet blir vad vi gör det till, VI gör det till, gör vi inget alls...då fastnar vi.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har alltid vetat att man inte kan se utanpå Hur det känns inuti Jag har alltid vetat att man behöver alla pusselbitar för att bli hel Jag har alltid vetat att man ibland måste räcka ut sin hand och be om hjälp Allt detta har jag alltid veta...

Jobbade ensam idag. Kryper i kroppen. Ser mig över axeln en miljon gånger. Hjärtklappningarna gör det jobbigt. Gör det jag måste. Försöker slappna av. Men jag skyndar. Stress inuti. Nåväl. Blir en helg i familjens tecken. Tacksam. Jag saknar my...

Tredje dagen som jag jobbar endast 4 timmar. När jag kommer hem är jag fullkomligt slut... Väntat 2 långa veckor på att få komma tillbaks till psykologen. Jag sov ifrån tiden idag :( Irriterad över tröttheten. Irriterad över att inte känna mig som ...

  genom livet har jag varit en resande, i många bemärkelser väskan jag släpat med mig har blivit tyngre och tyngre mycket i den har jag aldrig orkat trassla upp vissa saker har jag släpat ur den för att börja reda ut nystan med tryckt tillb...

ett steg fram och sen vad som känns som femtio steg tillbaks...   sjukskriven, låter kanske skönt, men det finns en anledning till att jag är det, anledningen dränerar mig... byten av mediciner, trötthet, yrsel, går omkring och känner mig ful...