Så mycket runt omkring, så mycket som tar för mycket energi...I allt organiserade kaos, försvinner min ork och energi till det som jag mest innerligt skulle vilja...Ringa dig, smita iväg för en kvällskaffe, känns som om jag behövt en lång promenad i kylan, med en kaffe to go, en promenad i all tystnad, med din arm i min, du är så saknad...Min enda sanna vän...Möte imorgon, förhoppningsvis kommer jag veta mer om mina vardagar efter det, kalasstök är förbi, sjukdommarna har varit här och hoppas det håller sig borta ett bra tag, nu måste jag finna tid för mig själv igen...Träningen upprätthålls, mötena måste börja funka igen, och tiden med min vän :/ den hoppas jag kommer igen.Tunga dagar, något inom mig som står på vänt, saknad, efter dom jag enkelt kunnat ringa upp och hitta tillbaks till, saknad efter tider, personer som är borta, frånvarande...   Möblera lägenheter, ikea turer i hundranittio, skrivandet av morgonmötena, kaffe i plastmugg, det fysiska arbetet som gjorde att jag kom hem, slut, rensad i hjärnan.Som livet vänder ibland...både på bra och dåliga sätt.