Dagarna har varit långa. Nätterna oändliga.
Något måste ändras. Tempot håller inte. Det viktigaste jag har är barnen.
En stressad mamma ger på sikt stressade barn.

Vi ska prova lite nya rutiner. Jag ska ta vara på tillfällena som ges för ro. Oro inför framtiden. Hur vet man att dom valen man gjort och gör verkligen leder en dit man vill komma?

Sitter på en köksstol. Maten på spisen. Liten sover i vagnen. Dom tre stora chillar i sina rum. Varav 2 av dom är sjuka.
Jaget.
Jag. Jag får inte igen tappa bort mig själv bakom alla måsten.
Jag får inte begrava mig i en sorg som inte ens har nått vår dörr.
Jag får inte ta ut framtidens smärtor och besvikelser i förväg.
Jag får inte lägga energi på andras förluster.
Inte vara arg över saker jag inte kan ändra.
Jag måste vara här och nu.

Ja ibland drabbar livet oss olägligt. Nya jobb. Nya utmaningar. Små barn
Stora barn.
Allas liv ser olika ut. Mitt är så här just nu.
Det är bara till att gilla läget släppa taget om det jag inte kan påverka.
Påverka det jag istället kan och bara hoppas att det går vägen.

Inte mycket som känns rätt nu.
Men det kommer.