Dagarna har varit långa. Nätterna oändliga.
Något måste ändras. Tempot håller inte. Det viktigaste jag har är barnen.
En stressad mamma ger på sikt stressade barn.

Vi ska prova lite nya rutiner. Jag ska ta vara på tillfällena som ges för ro. Oro inför framtiden. Hur vet man att dom valen man gjort och gör verkligen leder en dit man vill komma?

Sitter på en köksstol. Maten på spisen. Liten sover i vagnen. Dom tre stora chillar i sina rum. Varav 2 av dom är sjuka.
Jaget.
Jag. Jag får inte igen tappa bort mig själv bakom alla måsten.
Jag får inte begrava mig i en sorg som inte ens har nått vår dörr.
Jag får inte ta ut framtidens smärtor och besvikelser i förväg.
Jag får inte lägga energi på andras förluster.
Inte vara arg över saker jag inte kan ändra.
Jag måste vara här och nu.

Ja ibland drabbar livet oss olägligt. Nya jobb. Nya utmaningar. Små barn
Stora barn.
Allas liv ser olika ut. Mitt är så här just nu.
Det är bara till att gilla läget släppa taget om det jag inte kan påverka.
Påverka det jag istället kan och bara hoppas att det går vägen.

Inte mycket som känns rätt nu.
Men det kommer.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har alltid vetat att man inte kan se utanpå Hur det känns inuti Jag har alltid vetat att man behöver alla pusselbitar för att bli hel Jag har alltid vetat att man ibland måste räcka ut sin hand och be om hjälp Allt detta har jag alltid veta...

Jobbade ensam idag. Kryper i kroppen. Ser mig över axeln en miljon gånger. Hjärtklappningarna gör det jobbigt. Gör det jag måste. Försöker slappna av. Men jag skyndar. Stress inuti. Nåväl. Blir en helg i familjens tecken. Tacksam. Jag saknar my...

Tredje dagen som jag jobbar endast 4 timmar. När jag kommer hem är jag fullkomligt slut... Väntat 2 långa veckor på att få komma tillbaks till psykologen. Jag sov ifrån tiden idag :( Irriterad över tröttheten. Irriterad över att inte känna mig som ...

  genom livet har jag varit en resande, i många bemärkelser väskan jag släpat med mig har blivit tyngre och tyngre mycket i den har jag aldrig orkat trassla upp vissa saker har jag släpat ur den för att börja reda ut nystan med tryckt tillb...

ett steg fram och sen vad som känns som femtio steg tillbaks...   sjukskriven, låter kanske skönt, men det finns en anledning till att jag är det, anledningen dränerar mig... byten av mediciner, trötthet, yrsel, går omkring och känner mig ful...