Äntligen sitter jag på min buss mot Lund, mot en hel arbetsdag och förmodligen en hel del skratt.
Varit hemma 2 dagar, kryper i kroppen kom till mig redan klockan 7 första dagen som familjen begav sig hemifrån och jag tvingades stanna kvar ...
Klättrar på väggarna, persienner fördragna, sega program på tv och självömkan deluxe.

Nej vet ni vad, tacka gudarna att det inte höll i sig längre, jag är inte menas att ligga hemma, i dåligt sällskap utav mig själv.