röjer i lugnt tempo idag, dricker lite kaffe, kollar lite på nyheter, hänger lite tvätt.

plötsligt känner jag det komma...

krypet i kroppen, darrningarna, hjärtklappningarna är i full gång och hela jag är skakig..

usch, försvinn nu, lämna mig ifred, jag har viktigare saker för mig.

jaha, hoppas bara det är idag, att det inte kommer som förut, i tid och otid.

semester från jobbet ett tag nu, tid att fixa till det om inget annat ju, men medicin, det orkar jag inte.

nej, kanske är det bara så att jag puttat bort allt ett tag nu, och nu kom det ikapp, nu kan jag slappna av, fy för vila då.

världens finaste illari sover hos mormor denna helgen, jag jobbade över igår, var hemma vid 19, hann inte mer än in förrens hon bad att få ringa mormor och sova där, så det fick hon, och danne lämnade henne.

emilio och bella har retats exakt hela morgonen, kivas om allt ena stunden, nästa ligger dom brevid varandra alldeles tysta och tittar på tv, men, fina är dom, väldigt fina.

fokus framåt, det finns mål som måste nås, och så småningom kommer allt annat också lösa sig.

låt tiden gå fort samtidigt som jag hinner njuta av det som är.

dagens ord, djupa andetag

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har alltid vetat att man inte kan se utanpå Hur det känns inuti Jag har alltid vetat att man behöver alla pusselbitar för att bli hel Jag har alltid vetat att man ibland måste räcka ut sin hand och be om hjälp Allt detta har jag alltid veta...

Jobbade ensam idag. Kryper i kroppen. Ser mig över axeln en miljon gånger. Hjärtklappningarna gör det jobbigt. Gör det jag måste. Försöker slappna av. Men jag skyndar. Stress inuti. Nåväl. Blir en helg i familjens tecken. Tacksam. Jag saknar my...

Tredje dagen som jag jobbar endast 4 timmar. När jag kommer hem är jag fullkomligt slut... Väntat 2 långa veckor på att få komma tillbaks till psykologen. Jag sov ifrån tiden idag :( Irriterad över tröttheten. Irriterad över att inte känna mig som ...

  genom livet har jag varit en resande, i många bemärkelser väskan jag släpat med mig har blivit tyngre och tyngre mycket i den har jag aldrig orkat trassla upp vissa saker har jag släpat ur den för att börja reda ut nystan med tryckt tillb...

ett steg fram och sen vad som känns som femtio steg tillbaks...   sjukskriven, låter kanske skönt, men det finns en anledning till att jag är det, anledningen dränerar mig... byten av mediciner, trötthet, yrsel, går omkring och känner mig ful...