Fick ett mejl idag, tack fina du, en enkel fråga om allt är som det borde vara, att du önskar det.

Det kändes, mitt mående pendlar igen som en berg och dalbana, upp och ner, mest ner, men, ett men, det kommer vända, får stöttning, drar åt mig likt en svamp allt positivt som kan svepa förbi stundvis.

Tog mig ner på ett ack så välbehövligt möte i lördags, gick i sån fart, med musiken dundrande i öronen, alldeles svettig, nerverna låg utanpå huden när jag kom någon minut sent och satte mig snabbt ner vid bordet, när ordet blev mitt babblade jag på något om just nerverna utanpå och något annat som ramlade ur mig, made no sense säkert, men det lättade på trycket.

Sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra

Mod att förändra det jag kan

Förstånd att inse skillnaden

Jobbigt när det jag säger inte är det jag tänker, det jag gör är inte det jag vill och det jag vill är inte det som är bra för mig.

Haft underbara dagar med min familj, dagar med minnen som etsar sig fast i hjärtat.

Ett fint minne med min Emilio, som just nu pratar mycket om döden.

- Jag kommer sakna dig när du dör mamma

Mm, jag kommer sakna dig också när jag dör, fast jag kommer ändå alltid vara kvar, och älska er och titta på er från himlen

- Jag vet, fast jag kommer ändå sakna dig, men sen dör vi alla och då kommer Gud och Jesus att väcka oss och vi kommer inte ha blod och vi kommer vara tillsammans igen sen, visst?

Hrmm, ja, vi kommer vara tillsammans igen sen en dag, men jag kommer alltid älska er fastän ni inte kan se mig när jag dör

- Fast...vem ska passa mig när jag dör?.

Ingen, du kommer dö när du blir jättegammal, ingen behöver passa dig då

- Men, om jag dör och inte är jättegammal, vem ska passa mig då?

Hrmm, Gud?

- Okej mamma, jag ska inte vara blyg för han, fast han är stor.

Underbara ungar, var får dom alla tankar ifrån?...

jag kommer fixa allt detta, om inte för min egen skull så för deras.

 

Cat

6 november 2012 19:13

Att du skriver ner och beakar vad din små säger, och inte bara schasar bort orden, det är så fint!
Du är verbal på så fint sätt, du målar med orden och älskar språk, mer än ett.
Min pappa skrev också ner många av mina betraktelser, med kommentarer från honom, precis som du gör. "Underbara ungar, var får dom allt ifrån?"

Jag får tårar i ögonen nu. Av lycka och sorg. Sorg för jag saknar min pappa och tiden jag var liten, men lycka för nu vet jag att dina barn har en lika underbar mamma, som jag har pappa <3

http://metrobloggen.se/hjarnstopp

Angie Jeppsson

6 november 2012 19:28

Tack fina du

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har alltid vetat att man inte kan se utanpå Hur det känns inuti Jag har alltid vetat att man behöver alla pusselbitar för att bli hel Jag har alltid vetat att man ibland måste räcka ut sin hand och be om hjälp Allt detta har jag alltid veta...

Jobbade ensam idag. Kryper i kroppen. Ser mig över axeln en miljon gånger. Hjärtklappningarna gör det jobbigt. Gör det jag måste. Försöker slappna av. Men jag skyndar. Stress inuti. Nåväl. Blir en helg i familjens tecken. Tacksam. Jag saknar my...

Tredje dagen som jag jobbar endast 4 timmar. När jag kommer hem är jag fullkomligt slut... Väntat 2 långa veckor på att få komma tillbaks till psykologen. Jag sov ifrån tiden idag :( Irriterad över tröttheten. Irriterad över att inte känna mig som ...

  genom livet har jag varit en resande, i många bemärkelser väskan jag släpat med mig har blivit tyngre och tyngre mycket i den har jag aldrig orkat trassla upp vissa saker har jag släpat ur den för att börja reda ut nystan med tryckt tillb...

ett steg fram och sen vad som känns som femtio steg tillbaks...   sjukskriven, låter kanske skönt, men det finns en anledning till att jag är det, anledningen dränerar mig... byten av mediciner, trötthet, yrsel, går omkring och känner mig ful...